2021-11-09 07:39NYHETER

Vem vill du se som ombud för arvingar?

Nu får du som är medlem rösta fram ombud till Bildupphovsrätts stämmor!
Omröstningen är öppen till 30 november och du loggar in på vår röstningssajt med bank-id.
Till ombud för arvingar finns fyra kandidater: Katarina Pirak Sikku, Lars Dueholm-Lindberg, Lena Olsson Petrén och Maja Berg Lindelöw.
Här presenterar de sig själva:


© Lars Pirak /Bildupphovsrätt 2021

Katarina Pirak Sikku är dotter till Lars Pirak och här skriver hon själv om sin pappa och om hur det kan vara att förvalta ett konstnärsarv:

”Mitt namn är Katarina Pirak Sikku. Jag är Lars och Astrid Piraks yngsta dotter. Jag är själv konstnär. När jag var ung ville jag bli museitjänsteman. Och det är väl därför jag har tagit mig an min pappas papper och annat. Jag har spenderat åtskilliga timmar åt att rensa i högar spara, kasta och arkiveras.

Att spara är ett stort ansvar. Min pappa Lars och jag hade många samtal om vad han ville göra med sina saker men alla frågor hann vi aldrig gå igenom. 

Hur förvaltar man en konstnärskap? Behöver man göra det? Är det intressant för en framtid?  Det är frågor som jag ställer mig både i min egna verksamhet och inför min pappas skisser och papper. 

Lars Pirak, 1932-2008, var född i Luovva luokta. Lars Pirak växte upp på ett ställe där det inga andra barn bodde. Så han umgicks i sin barndom med sin far- och morföräldrars generation. Tidigt lärde han sig slöjda, duoddjot. På slutet av 1940-talet började han gå Samernas Folkhögskola och det var början på en lång karriär som konstnär. 

Lars Pirak skickade redan som 17-åring in ett bidrag till en formutställning i Lillehammer. Efter det deltog han både många utställningar både nationellt och internationellt. Både med sin duodji/slöjd och sin konst. 

Man kan nog säga att Lars Pirak var en multikonstnär. Han målade, jobbade med skulpturer, slöjdade, berättade och jojkade. 

Lars Pirak var den första samiska slöjdaren/duojár som promoverades till filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet.”  


Vas/ljusstake
Vas/ljusstake "Snurran" © Stig Lindberg / Bildupphovsrätt 2021

Lars Dueholm-Lindberg representerar dödsboet efter Stig Lindberg. Så här skriver han själv: 

”Jag är son till Stig Lindberg, 1916-1982; konstnär, formgivare, designer, med mera. En av de mest namnkunniga i Sverige på 1900-talet och även internationellt.

Han hade en enorm produktion under sin anställningstid vid Gustavsbergs fabriker, men även ett betydande frilansarbete med ett flertal olika företag och privat produktion. Under många år också huvudlärare på Konstfack. Förutom det även en stor förkämpe för konstindustriformgivares rättigheter och en av grundarna till KIF.

Jag arbetar sedan snart 20 år med att förvalta arvet efter honom samt, delvis tillsammans med Bildupphovsrätt i Sverige, även förvalta de ärvda upphovsrättigheterna.

Detta sker de senaste 10 åren genom att jag driver familjens 2 företag: Vilastil Design & Production och Stig Lindberg design AB.

Jag har lång erfarenhet av rättighetsproblematiken och polemiken mellan materiella rättigheter och ideella.

Jag har periodvis arbetat tätt tillsammans med Bildupphovsrätt, eller ”BUS” som de hette tidigare, för att lösa frågor om ”plagiat” nyproduktion m.m. på ett mycket bra fungerande sätt.”


målning Olle Olsson Hagalund - Fönstren putsas
Fönstren putsas © Olle Olsson Hagalund /Bildupphovsrätt 2021 

Lena Olsson Petrén är dotter till Olle Olsson Hagalund och här skriver hon själv om sin pappa och om hur det kan vara att förvalta ett konstnärsarv.


Min pappa föddes i Hagalund 1904 och bodde i huset till sin död 1972. Började teckna och måla som barn. Ingen formell utbildning, mer än en termin på Carl Wilhelmssons målarskola. 1934 var han med på en amatörutställning i Stockholm och en känd konstsamlare köpte tre målningar. Hemma hos honom såg Bror Ejve, ordförande i Konstfrämjandet, dem och såg till att han fick ha en sep. utställning på Färg och Form 1938. Då slog han igenom, fick fina recensioner och alla målningar såldes på en vecka. 

Därefter följde många utställningar. Även litografier gavs ut, och reproduktioner.
1948 började han måla teaterdekorer främst till Oscarsteatern, 13 stycken blev det. Motivvalet är ofta Hagalund, samhället som låg i Solna men revs 1969-70. Även andra förstäder, men också Stockholm

Paris och Köpenhamn, de enda platser han reste till, gav också inspiration till målningar. Bohuslän, där familjen har en stuga skildras också; naturen, folket och husen i det lilla fiskesamhället. Många porträtt finns men är inte målade med modell utan alltid från minnet. Tidiga målningar skildrar ofta folksamlingar på perronger, kapplöpningar, bussar och caféer. 

Han räknas som naivist, men själv tyckte han att han var realist. Att se skönhet i allt var hans filosofi. Med kärlek, humor och med blick för det oansenliga har han skildrat världen omkring sig. 

Huset i Hagalund vägrade han att sälja till Solna stad och efter 15 år ändrade sig staden och ritade in huset på stadsplanen tillsammans med två till. Av gamla Hagalund blev tre hus av drygt 300 räddade. Husen blev tvångsinlösta. Pappa kämpade hårt för att en liten del skulle räddas. Tyvärr dog han 3 år innan vårt hus blev inritat igen. 

Solna löste in huset från min mamma 1975. Vi flyttade. Staden öppnade galleri i huset 1978. 2004 stängdes det och huset stod tomt. 

Då frågade jag Solna stad om de var intresserade av att ha ett konstnärsmuseum där. I så fall kunde jag se till att det blev verklighet. På 70-talet fanns inget intresse för det. Men nu sa man ja direkt. Så efter ha varit borta från huset i 30 år började jag möblera huset ungefär som vi hade haft det, hängde målningar, teckningar och teaterskisser på väggarna. Prydnadssaker, gardiner och dukar var också viktiga för hemkänslan. Många foton och texter om gamla Hagalund tyckte jag skulle finnas.

Huset är inte bara ett minne över en konstnär utan också om alla de hagalundare som på slutet av 1800-talet byggde samhället. Inte minst snickare Brolin, som byggde Olle Olssons hus och dessutom var hans morfar.

Jag drev museet ensam i 11 år. Förra året frågade jag Solna stad om de kunde hjälpa till. Nu driver de museet, men jag arbetar fortfarande några dagar i månaden och håller i visningar för grupper.  I de andra två husen finns verkstäder med keramik och läder samt cykelverkstad.

Under de senaste 25 åren har jag varit med och ordnat ett flertal utställningar. På bl a Stockholms stadsmuseum, Millesgården, Borås konstmuseum och nu senast 2015 på Sven-Harrys konstmuseum.

Har sett till att det funnits reproduktioner och konstkort med kvalitet att köpa. Samt på senare år även haft visningar för grupper, som sagt.


Bild av Björn Berg till ”Dagjämningen” vers av Alf Henrikson (inte nödvändigt kanske), införd i DN, namn & Nytt 21 mars 1962
Dagjämningen © Björn Berg / Bildupphovsrätt 2021

Maria Berg Lindelöw är dotter till Eva Gehlin-Berg och Björn Berg och så här skriver hon själv om hur det kan vara att förvalta ett konstnärsarv:

Mitt namn är Maja Berg Lindelöw, 25 år som musiklärare och tio år som ansvarig för den konstnärliga upphovsrätten efter Eva Gehlin-Berg och Björn Berg. Intresset för bildskapande och upphovsrättsfrågor har alltid funnits där, då båda mina föräldrar hade sina ateljéer i hemmet.

Vid föräldrarnas frånfälle tog jag paus från musiklärartjänsten och fick rollen som kontaktperson och ansvarig för de frågor och ärenden som rör konsten efter konstnärsparet.

Förutom sina många tecknaruppdrag under närmare 50 år på Dagens Nyheter illustrerade Björn Berg böcker för barn och vuxna.

Jag fortsätter att verka i hans anda med att arrangera utställningar och sköta om alla avtal för bokutgivningar med hans illustrationer, i flera länder. Björn Berg var otroligt flitig och arkivet omfattar 50-60 års teckningar, vilka vi syskon hjälps åt att katalogisera och digitalisera och publicera på sociala medier. 

Till stor del har våra uppgifter handlat om att hantera bildrätten kring illustrationerna till Astrid Lindgrens berättelser om Emil i Lönneberga, där efterfrågan inte tycks avta genom åren.  

Björn och Eva hade stort stöd från Bildupphovsrätt och jag är själv glad över den hjälp jag har fått med vissa kniviga ärenden, framför allt i början, då jag var osäker på hur vissa frågor skulle hanteras.


Du som är medlem röstar på din kandidat på vår röstningssajt. Där loggar du in med bank-id. Här kan du läsa om kandidaterna i valet för nu levande konstnärer.



Om Bildupphovsrätt

Bildupphovsrätt drivs utan vinstintresse. Vi representerar bild- och formkonstnärer, illustratörer, fotografer, designers och andra upphovspersoner till bild och form. Vi tar fram bildlicenser så att du som är skapare kan få betalt när dina verk används av exempelvis bokförlag, muséer, produktionsbolag, TV eller reklambyråer med flera. Bildupphovsrätt har även ansvar för att samla in och fördela följerättsersättning och Individuell reprografiersättning (IR). Vi fördelar också ut Individuell visningsersättning, IV. Det är ett statligt budgetanslag som ger ersättning till bildkonstnärer vilkas konstverk visas offentligt.