Utredningen överlämnar sitt betänkande idag 19 januari och har haft i uppdrag att ta fram ett förslag på en tydligare och modernare upphovsrättslag gällande de användningar av upphovsrättsligt skyddade verk som kan ske utan tillstånd. För de upphovspersoner Bildupphovsrätt representerar innebär det som sägs i utredningen att möjligheten att använda deras verk utan tillstånd till viss del breddas, men samtidigt har det för vissa inskränkningar föreslagits ytterligare krav för användningen.
Praxis från EU-domstolen och svenska domstolar har visat att medlemsstaternas handlingsutrymme är begränsat när det gäller utformningen av nationella inskränkningsbestämmelser. Även tillämpningsområdet för vissa inskränkningar har på senare år klargjorts i praxis. Utredningen tillsattes till följd av detta, men också på grund av samhällsutvecklingen när det gäller användning av upphovsrättsligt skyddade verk. Arbetet har letts av den särskilda utredaren Anders Dereborg och utredningssekreteraren Clara Cederberg och har bedrivits tillsammans med 13 experter på området, en av dem Bildupphovsrätts chefsjurist Jenny Rudvall. Trots att utredningen på det stora hela innebär att den upphovsrättsliga marknaden krymper något vill Jenny lyfta fram att utredningens förslag också innehåller förändringar som stärker positionen för upphovspersonerna, bland annat föreslås ett tydligare krav på namnangivelse.
– Tidigare har lagen angett att upphovspersoner ska namnges i enlighet med god sed när deras verk används. Utredningen föreslår istället att namnangivelse ska ske om det inte är praktiskt eller tekniskt omöjligt. För upphovspersonerna vore det en stor vinst om förslaget skulle manifesteras i en kommande lagändring. Att bli namngiven när ens verk används är oerhört viktigt för upphovspersonernas möjligheter att marknadsföra sig och få nya uppdrag, men även för att kunna spåra otillåten användning.
För Bildupphovsrätt har en annan tungt vägande fråga varit den så kallade panoramainskränkningen som rör användning av utomhuskonst. Utredningens förslag i denna del innebär en breddning av inskränkningen till att även omfatta digital användning. Samtidigt föreslås att inskränkningen begränsas så att verk inte får avbildas som centralt motiv för användning i förvärvssyfte. Därmed skulle användning där verket utgör ett centralt motiv som tidigare varit tillåten, till exempel på vykort och marknadsföring, inte längre vara lovlig utan upphovspersonens tillstånd.
Nu har Bildupphovsrätt sitt fokus på att lämna ett tydligt remissvar.
– Där kommer vi fortsatt lyfta att varje inskränkning utgör en begränsning av upphovspersonernas ensamrätt, att allmänhetens behov av att fritt kunna återge upphovspersoners verk måste vägas omsorgsfullt mot detta, avslutar Jenny.
Utredningen finns att läsa i sin helhet på regeringen.se.
Bildupphovsrätt drivs utan vinstintresse. Vi representerar bild- och formkonstnärer, illustratörer, fotografer, designers och andra upphovspersoner till bild och form. Vi tar fram bildlicenser så att bildskaparen får betalt när verken används av exempelvis bokförlag, muséer, produktionsbolag, TV eller reklambyråer med flera. Bildupphovsrätt har även ansvar för att samla in och fördela följerättsersättning och Individuell reprografiersättning (IR). Vi fördelar också ut Individuell visningsersättning, IV. Det är ett statligt budgetanslag som ger ersättning till bildkonstnärer vilkas konstverk visas offentligt.