Idag har Bildupphovsrätt skickat sina synpunkter på hur EU:s upphovsrättsdirektiv ska skrivas in i svensk lag nästa år.
– Vi professionella bildskapare och våra organisationer behöver lagstiftning i ryggen för att få alla parter till förhandlingsbordet, säger Åsa Berndtsson, Bildupphovsrätts ordförande och själv konstnär.
Hur ska EU:s upphovsrättsdirektiv skrivas in i den svenska lagboken? Idag skickade Bildupphovsrätt in sitt svar på remissen om upphovsrättsdirektivet. Direktivet röstades igenom i EU 2019 efter en stormig debatt.
För alla bildskapare är remissen viktig för frågan om hur de stora nätplattformarna ska betala för sin användning av bilder.
– Vi står beredda att driva seriösa förhandlingar och skriva avtal med de stora plattformar som tjänar pengar på att våra bilder delas. Men vi behöver lagstiftning i ryggen för att överhuvudtaget få alla parter till förhandlingsbordet , säger Åsa Berndtsson, Bildupphovsrätts ordförande och själv konstnär.
I remissvaret agrumenteras för följande punkter som Bildupphovsrätt tycker att det är angeläget att regeringen tar till sig:
Läs hela remissvaret här.
Bildupphovsrätt drivs utan vinstintresse. Vi representerar bild- och formkonstnärer, illustratörer, fotografer, designers och andra upphovspersoner till bild och form. Vi tar fram bildlicenser så att du som är skapare kan få betalt när dina verk används av exempelvis bokförlag, muséer, produktionsbolag, TV eller reklambyråer med flera. Bildupphovsrätt har även ansvar för att samla in och fördela följerättsersättning och Individuell reprografiersättning (IR). Vi fördelar också ut Individuell visningsersättning, IV. Det är ett statligt budgetanslag som ger ersättning till bildkonstnärer vilkas konstverk visas offentligt.