2019-03-25 08:44NYHETER

Därför behövs upphovrättsdirektivet: konkreta exempel

Anna Finney, konstnär Foto: Emma GripAnna Finney, konstnär Foto: Emma Grip

Nedan finns en sammanställning med konkreta exempel på hur EU:s nya upphovsrättslagstiftning kommer att hjälpa enskilda kulturskapare inom olika konstområden:

Artikel minus 14 om skälig och proportionerlig ersättning

  • Bestämmelsen kommer att kunna ge t ex en författare, journalist eller fotograf möjlighet att få rimlig ersättning vid en upplåtelse av sina rättigheter till ett bokförlag eller en tidningsutgivare. En kulturskapare kan hänvisa till bestämmelsen när deras motparter erbjuder s k fulavtal. Ett aktuellt exempel är Bonnier News avtalsförslag, som knappast skulle vara förenligt med direktivet.
  • Vid en klok implementering av direktivet kommer t ex en musiker eller skådespelare som inte lyckats förhandla sig till rimlig ersättning i första ledet, kunna få en s k oavvislig ersättningsrätt i senare led. Detta innebär t ex att SAMI kan samla in ersättning från Spotify, Deezer, Apple m.fl. när musiken används i deras tjänster. SAMI kan sedan fördela och betala ut ersättningen till medverkande artister och musiker så länge musiken är skyddad.

Artikel 14 om krav på transparens

  • Bestämmelsen innebär att t ex en låtskrivare eller musiker kommer att kunna kräva större transparens i sina avtalsförhandlingar, d v s kunna få större insyn i hur och i vilken omfattning dennes rättigheter till låtarna används på nätet.

Artikel 15 om rätt till omförhandling om ersättning oproportionerligt låg

  • Bestämmelsen innebär att t ex en manusförfattare eller filmregissör kommer att kunna kräva omförhandling om en upplåtelse av ett manus/filmregi kompenserats för dåligt i jämförelse med verkligt utfall. För att få underlag för en sådan bedömning krävs transparens i enlighet med artikel 14 ovan.

Artikel 16 a om rätt att återkalla rättigheter

  • Bestämmelsen ger t ex en författare eller dramatiker möjlighet att återkalla rättigheter som licensierats till ett förlag eller en producent, under vissa förutsättningar, t ex om rättigheterna inte används på avtalat sätt eller inom avtalad tid. Då kan kulturskaparen få tillbaka sina rättigheter och gå till annat förlag eller producent

Artikel 13 om ökat ansvar och skyldighet att träffa avtal för internetplattformar

  • Bestämmelsen kommer att ge kulturskapares organisationer t ex Teaterförbundets rättighetsbolag, Bildupphovsrätt, Stim eller Copyswede möjlighet att själva eller tillsammans med producenter kräva licenser för sådana internetplattformars (t ex Youtubes) verksamhet, så att t ex filmregissörer, skådespelare, bild- och formkonstnärer och låtskrivare kan ta del av det mervärde som skapas av deras verk och prestationer. Konkret innebär detta ökade ersättningar för enskilda upphovspersoner och utövande konstnärer.

Principen om skälig och proportionerlig ersättning i artikel minus 14 finns inte i nuvarande svenska upphovsrättslagstiftning, inte heller artikel 14 om krav på transparens. När det gäller artikel 15 om rätt till omförhandling finns inte någon uttrycklig sådan regel i den svenska upphovsrättslagen, istället är du som kulturskapare i Sverige hänvisad till att få avtalet jämkat med stöd av den allmänna bestämmelsen om oskäliga avtalsvillkor i 36 § avtalslagen, vilket innebär en garanterat dyr rättsprocess.

Det finns motsvarigheter till artikel 16 a om rätt att återkalla rättigheter i svensk upphovs-rättslagstiftning, men de svenska reglerna är i princip alla dispositiva, d v s de kan avtalas bort av motparten, vilket också regelmässigt görs.

Direktivets regler i den s k transparenstriangeln (artikel 14-16) är alla tvingande och måste respekteras av kulturskaparnas motparter i avtalsförhandlingar, vilket är en klar förbättring för kulturskapare i Sverige jämfört med dagens situation. Dessa regler ligger också helt i linje med det förslag till förstärkningar i den svenska upphovsrättslagen som KLYS (Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd) drivit gentemot regeringen i många år. Jfr KLYS skrivelse till justitieminister Morgan Johansson från maj 2015.



Om Bildupphovsrätt

Bildupphovsrätt drivs utan vinstintresse. Vi representerar bild- och formkonstnärer, illustratörer, fotografer, designers och andra upphovspersoner till bild och form. Vi tar fram bildlicenser så att du som är skapare kan få betalt när dina verk används av exempelvis bokförlag, muséer, produktionsbolag, TV eller reklambyråer med flera. Bildupphovsrätt har även ansvar för att samla in och fördela följerättsersättning och Individuell reprografiersättning (IR). Vi fördelar också ut Individuell visningsersättning, IV. Det är ett statligt budgetanslag som ger ersättning till bildkonstnärer vilkas konstverk visas offentligt.

KONTAKTPERSON

Åsa Berndtsson
Ordförande
Åsa Berndtsson